Promenader...

Varning för många bilder! Klicka gärna på dom för att få se dom större.

Det har äntligen blivit lite promenader, så skönt att få röra på mig och få andas :) I torsdags gick jag och Hanna till ett ställe där det finns stora aspar, jag satte mig på jackan i fjolårsgräset för en stunds kontemplation. Kontemplation är när man går inåt, sitter i sitt eget ljus, sin egen kraft, en del kallar det "att sitta för andevärlden" och man kan möta sina guider där om man vill. Det kan man såklart även göra i en meditation, men den ser jag mera som ett resande, att det finns mera av ett händelseförlopp, en uppgift. Olika för alla säkert, hur man uppfattar sånt här. Men iaf...jag satt en stund, solen sken men det blåste lite. När jag tittade upp igen så såg jag först en citronfjäril och sen en sorgmantel. Älskar sorgmantlar, har alltid gjort. När min morfar Knut gick bort så förknippade jag sorgmanteln med honom, mamma är en blåvinge :) Fick en bild på sorgmanteln men den ville inte fälla ut vingarna så jag kan inte visa den vackra insidan. 

 På fredagen så gick promenaden åt ett annat håll, vi undersökte en äng med en liten bäck och många fina små ställen. Båda barnen och P har varit hostiga men dom var ändå ute när jag kom tillbaka. P och A i garaget, grejade med PV:n och J var på studsmattan men han vilade mera än han studsade. Och när jag tänker efter så var det när jag kom från tandhygenisten för jag var där på morgonen och sen gick jag ut. Dags för en genomgång av tänderna och tyvärr så hade jag ett litet hål som dom ville laga innan det blev värre. Jaha...så det ska jag göra i slutet av april.

A fick ratta och vi sköt på...

Om ni tittar noga så ser ni tranan på bilden :) Dom är skygga och ropar så fort man kommer i närheten. Borde dom inte vara vana vid det här laget?

Blommande sälg...årets första viktiga frukost för många pollinerande insekter, spara gärna om du inte måste såga ner den.

Här börjar dagens promenad...många bilder...

Hanna och jag hade redan varit till postlådan för att se om vi fått reklam, tranorna hade skrikit åt oss och jag orkade inte riktigt gå så långt. För igår började även jag att hosta och harkla, det svider, river och killar i halsen och i bröstkorgen. Men jag ville ha lite natur kände jag. Så vi gick till baksidan av huset och Katla kaxade sig lite mot Hanna, sprang omkring och for upp på sågbocken. Vi lämnade henne och gick ner till ängen en bit bort. Vidare in i skogen. Hanna sa att det skulle gå bra att gå över ett litet litet dike och det hade det gjort om marken på andra sidan inte hade varit så förrädisk. Såg ok ut men jag sjönk rakt igenom och blev blöt. Tänkte gå hem igen men ville knäppa ett kort eller två först och sen gömde jag bort att jag var blöt :)

Plötsligt kände jag att någon tittade på mig och jag vände mig sakta om...Hanna hade ju inte skällt så...Där stod Katla och ville vara med. Båda djuren gick omkring och nosade och undersökte.

Observera den tjocka svansen :) Tror att Katla tyckte att jag och Hanna var klumpiga och förde oväsen...

Heej...är du också här...

...hittat något spännande? Nej, mest bara rådjurs bajs...

Ok...men vad var det som lät nu? Bäst att vara på sin vakt....

Vi gick sakta bland granarna och kom fram till en asp. Tänkte nästan gå lite till och komma fram vid grannen men vi vände. Katla klättrade upp i aspen och tyckte vi var tråkiga som vände. Hon följde med hemåt igen men vek sen av och försvann bland snåren.

 Kolla på mig! Jag är en tiger!

Mossbelupna stammar och stenar, nästan så man väntade att få se ett av Bauers troll kika fram.

Jaha, se där! Jag visste väl att det fanns troll här!

Ööö..ok, det var visst bara Hanna...

I kärret har det börjat grönska. Som ni ser är det mycket järn i vattnet, järn och koppar har vi.

Det var inte långt vi gick men det var mysigt. Nu har jag suttit vid datorn länge nog men vet iof inte om jag orkar göra så mycket nytta heller. Mat ska vi väl ha, jag och barnen, P jobbar.