söndag 26 februari 2012

Vår...nej tack.


Takdropp, sol som värmer, rabatter som tinat fram, blommor som behöver planteras om... jag borde vara överlycklig. Gick en promenad med Hanna och sen fixade jag solskydd till barrväxter, en roddis och klätterrosen. Om ett tag sticker det första gröna upp ur rabatterna och jag kan börja gå mina rundor för att inspektera. Men det känns inget kul... ingen mamma kommer att komma helt oplanerat för att hon måste se vad som är på gång i trädgården. Ingen annan vet nästan lika bra som jag eller bryr sig om att just den pionen kommer från släktingar i Hälsingland, att gullvivorna är framkrafsade mellan stenplattorna på mamma och pappas uteplats, ingen annan väntar lika mycket som jag på att få se blommorna på herrgårdspionen eller den vita kroll-liljan. Visst brukar pappa också gå med på rundorna men det är inte riktigt samma sak ändå.... När den tiden väl kommer så kommer jag förmodligen att ha glädje av mina minnen av mammas och mina växtrundor, både i trädgården, på plantskolor och på växt-tippar. Dvs ställen där folk tippar trädgårdsavfall....där kan man hitta mycket fint som slagit rot eller börjat gro. :) Men just nu...vill jag ha snöstorm och driv-is. Nä, det vill jag inte heller...men ni vet vad jag menar.

6 kommentarer:

linnea-maria sa...

Ja jag tror jag vet vad du menar :'( Det är så ledsamt. Men samtidigt är jag glad över att du har haft en så bra relation till din mor. Kramar /Therese

Annica sa...

Tack Therese

Ensamma Vargen sa...

Visst kan glada minnen bli jobbiga minnen. Jobbigt :( Kram

Monika sa...

jag vet precis hur du menar.. När syrenerna blommar kommer alla minnen av min älskade mormor. Vi stod varandra väldigt nära och förra våren var riktigt tung när syrenerna började blomma, dom är så förknippade med mormor och min barndom.

Annika sa...

Kraaaaaaaaaaaaaaaam!!

Alla första årsgrejer kommer att bli skitjobbigt. :(

Annica sa...

Annika: kan tro det...