tisdag 29 oktober 2013

Äppelträdet fick gå hädan.


Jaha, ny vecka igen och snart ny månad. Hej vad det går!

I söndags började jag med en promenad med Hanna, vi gick upp i skogen en bit. Skönt att bara vara en stund. Sen var vi ute och grejade, jag räfsade lite löv, barnen lekte och P fixade med bilarna. Och så tog vi bort vårat lilla äppelträd. P bara tog tag i det och bröt omkull det och snurrade runt det ett par varv så gick rötterna av och vi kunde bära bort det. Trädet planterades av dom innan oss och var ca 20 år gammalt. Dom hade aldrig fått frukt på det men vi brukade få massor. Tyvärr så var stammen skadad och ena halvan av trädet torkade lätt och bar mindre med frukt. Kommer ni ihåg att det tom välte förra sommaren när det var så regnigt? Så nu fick det vara nog. När vi tog upp det så var rötterna ihopsnurrade. Säkert har dom grävt en för liten grop vid planteringen. Jag kommer att sakna trädet men det blev inte så tomt ändå.

Haft en del småkrångel på jobbet och gjort saker på andra sätt eller hoppat mellan olika maskiner. Gillar inte sådana dagar och nu har jag haft två den här veckan redan. Hoppas maskinskrället går bra imorgon. Jag längtar efter något annat....inte bara ang jobb. Jag vill att det ska "bli klart" och att jag ska få vila. Vad som ska blir klart är dock ovisst. :) Jag vill sluta kämpa, jobba, fundera och bara vara, bara göra sånt jag gillar. Inga måsten eller tider att passa, vara ekonomiskt oberoende och bara leva gott. Det vore något det.



Det blev tacos i måndags med. Mums!


En snäll asp att vila pannan mot.


Och här är en annan asp....jag tror det är en hemlig ingång...en port till något annat.


Löven har mist sina gyllene toner men för mig är dom fortfarande skatter, blir finfin jord i min kompost. :)


En del av rotsnurret på äppelträdet.


Som ni ser är det inget grovt träd trots sina dryga 20 år och halva stammen är barkad.

2 kommentarer:

linnea-maria sa...

Oj, inte konstigt att det inte blev så mycket av äppelträdet. Ja tänk att bara få vara o slippa gno o streta...

Laila sa...

Rotsnurr är ett otyg men det är lätt att glömma kolla krukan när man står där i plantskolan och blir förförd!

Ha det gott!/Laila