torsdag 29 juni 2017

Mycket natur idag.



Jag började min dag med att skjutsa J och en kompis in till stan där dom skulle ta båten ut till Hellmansö. Dom var där på dagkollo och hade haft roligt.





Hemma igen så åt jag frukost, föste in båda hundarna i bilen och åkte upp mot byn. Sen tog vi en lång härlig promenad runt strömmen/ ån i Svärdsjö. Det är så mysigt med allt rinnande vatten och små broar. Tyvärr så har dom grävt och gjort bättre, fast sämre, väg på ett ställe.  Det har varit en fin skogsväg, nu är det knöligt, stora stenar, kalt och fult. Minns inte varför..tror det blev nån tillfixning av bro eller något. Kan ju åtminstonde göra vägen någorlunda slät...var som att gå på en plöjd åker.
Men resten av vägen var trevlig, träffade en arbetskamrat och när jag kom tillbaka till bilen så pratade jag en stund med min morbror. 
Då såg jag en Nomor-bil och tänkte att nu är myrbekämparen på väg hem till mig! Men ingen hade ju ringt än... Åkte hem iaf och väntade. Och när "myrsloken" klev ur bilen så var det en fd arbetskamrat, det var ju roligt att träffa honom :) Han sprejade på något medel vid ingångarna och runt om där myrorna är. När jag tittade ikväll så såg jag inte en enda levande myra! Inte kom det någon ut när jag bankade på väggen heller. Får se hur det ser ut i morgon och om nån dag. Hoppas dom är dööööööda. Förlåt...men inte i min stuga, håll er i naturen. 



Glada pudlar på promenad.



Lite läskigt var det allt, men dom gick snällt över utan krångel.



Så vackert.



Så möts man av det här fula... knöliga och tråkiga att gå på.



Korna blängde på oss och vi gick fort...ville inte ha kor flåsande i nacken :)



Lite vila och vatten innan sista biten hem, Hanna skyndade sig att lägga sig på min jacka på bänken. Tuss ville hellre nosa om det fanns nån kvarglömd mat. 

När myrbekämparen hade åkt så lade jag i en tvätt och tänkte rensa i en rabatt. Men A ville testa att göra piroger så jag hjälpte honom och vi åt. J kom hem och var trött och nöjd. P hittade bildelar på en annons och skulle åka och titta på det, jag tänkte åka med honom. Men så såg P en skylt vid postlådorna om blomstervandring här i  byn. Just ja! Det hade jag glömt. Så jag blev hemma och åkte till mötesplatsen istället. 
Det kom mycket folk tyckte jag, vi blev 29 st med ledarna. Jag tänkte att vi blir väl runt 10 st. Men så mycket vandring blev det inte och dom " bad om ursäkt" för falsk marknadsföring :) Det visade sig att vi skulle gå på ett mindre område, både på och i anslutning till vår bygrannes gård. Han var så snäll och lät oss trampa omkring och titta på hans mark. Många fina blommor och det mest " rara" var en lite ovanlig ormbunke som heter låsbräken. Det fanns runt 10 exemplar lite utspridda på området och det var tydligen ovanligt att hitta så många på samma ställe. Iaf här hos oss. Det tog ca två timmar och var väldigt trevligt. Bra och pålästa guider. 



Låsbräken. Om man kollar på formen på delar av bladen så ser dom ut som bladen på en ginko. Det är ju coolt med tanke på att både ormbunkar och ginko är väldigt gamla växter. Det syns inte så bra på min bild, men googla. :)




När jag kom hem så hade svärmor varit hit och hämtat Tuss. Jag tittade på Ernst och Hanna sov djupt bredvid mig, just nu ligger Katla i mitt knä och Franz har inte setts till på hela dagen. Det stör ordningen lite att ha en annan hund här :) Även om alla kommer överrens. Tur det så vi inte behöver hålla på och passa dom eller stänga dörrar. 
Nu är jag lite mör känner jag. En väldigt skön dag med mycket natur, knappt varit inne. I morgon blir det nog rensning...eller iaf trädgårdsarbete. Resten av helgen kommer att tillbringas på kurs.



tisdag 27 juni 2017

Vilda guckuskor och tama blommor.


För flera år sedan så köpte jag en bok på loppis som hette Dalablommor- en vildbukett. Den tog upp flera ovanliga växter i vårt landskap och deras växtlokaler. Där fanns bla guckusko med..som skulle finnas i Rättvik. Men så, något år senare, dök det upp bilder på guckuskor hos en arbetskamrat... som han sett i Säter. Det hade jag velat se...men det blev inte av då. Nu kom jag på det igen, men trodde att jag var för sen i år. Tittade runt på nätet och hittade bilder som var ganska färska. Ja! Frågade I om hon ville vara med och i söndags hämtade jag upp henne och vi styrde mot Risshytte hage/ Säter. 
Efter en kort promenad på hala spångar, jag ramlade faktiskt,  så dök dom första blommorna upp. Dock inte guckusko, men det finns andra fina växter i samma område. Ett område som inte är stort, det finns spångar runt om och den här tiden på året får man bara gå på markerade stigar för att inte förstöra. Trots det så hade folk gått runt bestånden så marken var alldeles trampad och lerig. 
Lite längre fram så dök dom första skorna upp...dock fula och sönderregnade. Mitt hjärta sjönk lite..nej...ska jag ändå inte få se dom? Men jo då.. där stod dom i all sin prakt! Så fina, nästan overkligt att dom växer vilt. Jag räddade ju två från min morfars gamla trädgård där dom håller på att dö. I år ser dom lite piggare ut, men inga blommor. 
Vi gick omkring på spångarna en stund och tittade innan vi nöjda drog vidare...




Dom första som dök upp var smörbollarna aka daldocka. Också en annorlunda syn för oss här.



Ormbär, tack Helena för namnet :)




Äntligen guckuskor!


Alla orkideer i Sverige är fridlysta. Se men inte röra!



Efter blommorna så åkte vi till Forsnäsgården, tittade på allt fint dom har i inrednings och presentväg och såklart fikade vi. Så gott fika där till bra priser. Nästan hemma igen så besökte vi Kniva Trädgård som drivs av André Strömqvist och Andreas Graveleij, kändisar i trädgårdsvärlden :) Tack I för sällskapet!




Min vita ros blommar med massor av blommor, då kan man lyxa till det 
och plocka in några.


Snart dags för pionerna, längtar. Hoppas verkligen inte att dom kommer att regna sönder. Finare väder nu tack, snart semester ju!



Jag och Hanna råkade skrämma några andungar, dom nästan sprang på vattnet.



Franz inspekterar rädisorna.



Och kaninerna fick den ena midsommarbjörken. Dom äter bara något enstaka löv av björk men dom kan alltid roa sig med att bita av alla smågrenar och sen gnaga på dom större delarna. Bra sysselsättning och bra för tänderna. 


Nu är jag trött, sovit dålig och för lite men först måste jag ut med hundarna en sväng. Ja, hundarna, som i två stycken... Tuss är här :)



lördag 24 juni 2017

Midsommar, natur.



Jag skrev ju om midsommaraftonens dag i förra inlägget...här kommer kvällen. Jo, för vi längtar alltid ut på eftermiddagen/kvällen/natten. Ibland tar vi bilen, ibland åker vi fyrhjuling. Igår var vädret inte så stabilt på em och barnen ville inte vara med. Och vi lät dom slippa. Vi tog pickupen, hunden och lite fika med oss och åkte en sväng. P sa att vi skulle ha djurbingo, han valde hare, rovfågel och rådjur. Jag valde älg, räv och tjäder/orre. Jag fick första djuret direkt efter :) En älg. Och det var typ enda djuret vi såg förutom en hare. Så vi kan väl säga att det blev oavgjort i bingon :) 



När jag var liten så åkte vi ofta ut med bilen och spanade efter djur, fikade lite och kanske att pappa gjorde några kast i en sjö. Och på midsommar så gjorde vi det nästan varje år. Jag älskade dom här turerna, både kända och okända vägar, stanna och titta på blommor, äta nått smultron, upptäcka en ruin av en gammal stuga, hitta en fin sten osv. Sen blev jag äldre och kompisar, fester och pojkvännen tog över  midsommarfirandet. Men skogsturerna fortsatte faktiskt även när jag flyttade till Grycksbo/Bjursås/Sörskog, jag och dåvarande sambon, kanske nån kompis åkte ofta ut och spanade på djur. 
När jag och P träffades så fick han helt enkelt lära sig att det var så jag ville göra ibland. Det tog mera fart när barnen blivit lite större och uppskattade att upptäcka naturen. Och traditionen med att åka ut just på midsommarkvällen fortsatte alltså en generation till :) Även om dom inte var med i år då.



Blommande skvattram pryder myren.



Kvällens chaufför Hanna valde att åka till Ågs bruk sen.



Rödkämpe. Alltid gillat den, som ett litet stilla fyrverkeri.



Idag har vädret varit grått och trist och vi har inte gjort många knop. Jag glömde att plocka en bukett att ha under kudden igår så jag gjorde det idag. Och nej...man behöver inte bara drömma om sin tillkommande, man kan drömma om annat som man vill dra till sig. Och då kan man förslagsvis använda blommor och örter som står för olika saker. Min bukett inehåller både medvetna val och sånt som bara är snyggt :)

Sen gick jag igenom vår lilla skog och ned till en lika liten glänta/ äng som ligger en bit bakom huset. Den är sorgligt ovårdad. Det växer massor med sly i kanterna och mest hundkäx på hela ytan. Vackert när kexen blommar...men sen då? Ena halvan av den gamla åkern har fått matjorden avkarad och ligger nu på ägarens tomt och det säger jag väl inget om...det är ju fin jord. Den avkarade delen har flera växter och större variation, synd att det är lerjord. Vadå tänker ni? Äng som äng liksom. Men nej...det finns väldigt få riktiga ängar kvar. En åker med odlat gräs-hö är inte en äng. Vi säger ju oftast äng om det mesta som det växer blommor på. En riktigt fin äng är ganska mager, den har stor variation på växter och ofta växer det känsligare arter där. Arter som inte tål att marken plöjs och sås med annat. En äng ska gärna betas lagom och djurens klövar gör hål i jorden så fröna kan gro. Den slås i rätt tid när fröna är mogna och det slagna får ligga kvar och fröa av sig innan det förs bort. Och djuren ska då beta efter slåttern såklart. :) 

Oj, det blev ett sidospår... men iaf. Jag gick hemåt igen och rätt som det var så öppnade himlen sig och regnet vräkte ned! Jag gick in under en björk som står nära vårt hus, tänkte att det värsta skulle gå över. Kände mig iaktagen och upptäckte Franz i ett buskage framför mig. Han glodde på mig, undrade säkert vad jag gjorde där. Jag sa: hej Franz, blev du också överraskad av regnet? Då tog han tre skutt och kom till mig istället. Upp i famnen och gosade. Så där stod vi en stund och bara var i regnet. Det var dåligt med skydd...jag blev blöt men det gjorde inget, skor och byxben var redan blöta av promenaden. Franz ville ner och slank in under en tät gran istället, jag följde inte med utan gick dom få metrarna hem istället. 



Vägkanterna är våra nya ängar...många arter har hittat en plats där. Låt inte lupinerna tränga bort dom. 



Kungsljus.


 Hundkäx så lång ögat når. Vackert på ett sätt, tråkigt på ett annat. 



Liljekonvaljerna har gjort sitt för i år.


Vem där?!



Jag kommer till dig matte!



Älska Moder jord - få kärlek tillbaka :)