Slut på ledigheten.

I fredags var jag, syster och pappa på S begravning, det var en borgerlig begravning i kapellet på Skogskyrkogården i Falun. Aldrig varit på en borgerlig förut och det var inte så stor skillnad, en fin och ljus begravning. Hmm...vet inte hur jag ska uttrycka mig för att inte låta dum eller förringa dom närmastes sorg... men det var skönt att inte " ha huvudrollen" den här gången. Mycket känslor från mammas bortgång kom tillbaka och att se dom andras sorg gjorde mera ont än vanligt, man vet vad dom går igenom på ett annat sätt nu. *kramar till er alla* Och mitt i allt så kände jag en hand på min axel, trodde det var pappa som ville något, men hans händer låg i knäet såg jag och bakom mig satt det ingen. Av känslan i greppet så måste det ha varit mammas hand :) Det är ju också en sak som känns svår nu...jag kan inte säga/skriva " vila i frid" längre. För jag tror ju inte på att vi/dom "vilar", att det är slut.... i mitt sätt att se på döden nu så är det en sorts transformation, vi övergår i något annat och finns fortfarande fast inte i fysisk form här hos oss. Fast... det hjälper inte mig heller när jag längtar efter mamma...hon skulle ju mycket mycket hellre få vara här.

Något som däremot är trevligt är att få träffa sina släktingar, en del hade jag inte sett på lääänge. Varför tar man sig inte i kragen och träffas ändå? Det finns ju massor att prata om när man väl ses! Men det är väl så... lättare att säga nej till en släktträff än en kär släkting eller väns begravning.

Nu lämnar vi det ämnet och går över på värdsligare ting....

Så här mysigt hade jag och Katla när vi tittade på Lets dance....fast i ärlighetens namn var det väl mest jag som tittade.

Ledigheten börjar gå mot sitt slut, vi har varit inne alldeles för mycket men vad gör man när hela familjen har varit rasslig. Just nu är P och J värst. I går gjorde vi ingenting, jag sålde lite barnkläder, handlade, gjorde god mat och såg på ännu en Harry Potter film. Vi har sett ett och två, med svenskt tal så vi slipper läsa för J. Inte helt nöjd med dom svenska rösterna...låter överdrivet och fånigt. Men men...barnen gillar det och vi vuxna har ju sett dom förut. 

Igår började det snöa på em och idag låg det ett tunt vitt täcke över allt....som tur är har det redan börjat smälta. Men det snöade mera när jag och Hanna var ute. Jag satt inne och läste i En lisa för själen, om hur vi påverkas av natur och trädgård. Och då var jag bara tvungen att gå ut :) Lite arg/besviken är jag allt på min egen trädgård....tuijan såg ni förut, uppäten av rådjur. Och även min nyaste syren har dom beskurit, hårt, så jag tror att det bara blir två blomklasar i år med. Min kinesiska enbuske som ändå är tre år gammal har torkat, trots att jag har haft den täckt mot vårsolen :( Kanske finns det liv längre ner på busken men hur snygg blir formen på den kan man undra? Skit. Ja,ja...jag får hitta på något annat i den rabatten. Men det är extra trist för mamma var med och köpte både tuijan och enen.

Är trädgården i vila än får man titta på träd i stället och få lite lugn.