Påskris.

Måndag igen...en seg sådan. Körde tråkigt material på jobbet som bara krånglade. Men! Jag fick en rolig present direkt i omklädningsrummet imorse. En VooDoll, en Health Girl.
www.voodolls.se Tack så jättemycket Susanne!! Jag ska hitta på en fint namn åt henne och ladda henne när barnen har lagt sig.
Helgen va ok med fint väder. På lördagen gick jag, mamma och Hanna en promenad och sen handlade vi mat och blomjord. Skulle byta jord på blommorna på söndagen tänkte jag. Men jag orkade inte...ingen inspiration alls och bara att diska några matlådor gjorde mig slut och flåsig.
Senare på söndagen så masade jag mig iallfall ut med Hanna, P skulle åka på innebandy. Såg första tussilagorna och plockade påskris. Väl hemma igen så hade jag helt plötsligt ork att både damma i vardagsrummet och pynta lite. Bara riset och några små kycklingar.

Från Nordiska museets sida.
"Idag skiljer vi oftast inte fastlagsris och påskris åt. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet. Fastlagsrisningens ursprung har även sökts i urgammal naturmagi och påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Med tiden utvecklades risningen till en lek och även barnen kunde piska sina föräldrar. Det gällde att komma först upp på morgonen och överraska sjusovarna med en risbastu. Vid risningen användes oftast björkris men även annat ris förekom.
Åtminstone sedan 1700-talets senare del har fastlagsriset också varit ett prydnadsris smyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Riset kunde också förses med färgade pappersremsor med rim. Fjädervippor har använts i minst 150 år men blev vanliga först på 1930-talet. I Stockholm såldes fastlagsris med färgade fjädervippor och remsor med deviser på 1870-talet, möjligen även tidigare. Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt."