Faller fritt.

Tunna som gryningsdimma, slingrande uppåt över en rosafärgad himmel.

Som lätta krispiga snökristaller i gatlampans sken, gnistrande vackra men förgängliga.

Jublande, stigande som en lärkas glada drill eller som fuldans i köket en vanlig torsdag.

Tröga, trista och sega som tuggummi, vardagslunk.

Vassa, stickiga, pilsnabba små fragment, som en iskall vind runt knuten.

Flyger hit och dit, vart ska vi gå?

Svarta, ångestfyllda, tvivlande, inte kan väl jag?

Höstlöv som lämnar sin trygga plats på grenen.

Kastar sig ut i en virvlande dans, snurrar, flaxar, gör en piruett.

Landar mjukt på livets stig.

Vart den nu bär?

Mina tankar.

När tiden är mogen

och allt känns rätt.

När hjärtat sjunger

och allt går så lätt.

Då gör jag det bara.

Tar ett kliv rakt ut.

Och faller fritt.