Ja...bloggar jag ens längre? Det blir glesare och glesare, tiden räcker inte till och många av bilderna hamnar på instagram eller facebook. Snabbare och enklare att bara slänga upp bilden med en mening eller två istället för att skriva ett helt inlägg. Samtidigt så gillar jag bloggandet.
I alla fall...september är här med kallare nätter, dimmiga morgnar, goda plommon på trädet och svamp i skogen. På ett sätt är det skönt samtidigt som jag hade velat ha flera dagar vid stranden eller i solstolen med en bok.
Idag gjorde jag halsband av rönnbär och skördade frö av ringblomma och vallmo. Har även gjort tråksaker som att diska, tvätta och laga mat.
Annars så kan man ju ägna sig åt shopping...den fina mojängen här under är en hållare för rökelse. Jag köpte den av min arbetskamrat M när hon hade öppet hus i sin nya lokal, hon är också medium och har en liten butik.
Dom här grejorna däremot råkade bli med hem från Rusta.
Franz utvecklas bra och har släppt det mesta av sina rädd-fasoner men han är fortfarande rädd för bra saker som bilar. :) Och Katla... men det går bättre där med. En kväll satt Franz på köksbordet i min famn liksom och Katla kom och ville hoppa upp i mitt knä. Hon kommer ibland och ligger en stund när jag sitter vid datorn. Nu hoppade hon upp men gjorde en snygg undanmanöver till stolen bredvid och blängde på Franz som stelnade till. Men Katla sa inget....hon gick iväg igen. Och kom tillbaka, lade sig på stolen bredvid igen och vrångtvättade sig medan hon blängde. Låg kvar en stund, hoppade ned, gick en lov och hoppade upp på min stol fast bakom min rygg. Sen låg hon där en stund och jag vred mig så jag kunde klappa båda och hon slappnade av. Bra! Bara ett litet litet fräs under hela proceduren. Franz utforskar även mer av omgivningarna men är inte lika vidlyftig som dom andra katterna har varit. Han var med mig och Hanna upp till grannens åker och plockade kaninmat en kväll. Flängde omkring i skogen och klättrade i träd :)
Både Franz och Hanna var med in till Pysen och Elvis den kvällen, fast inte samtidigt.
Nån måtta får det vara.
1 kommentar:
Ja, det är tur du bloggar ibland i alla fall. Aså Katla 😂 Så jädra rolig.
Gillar ditt halsband!
Men vilka vackra foton på dimman. Grymt avis på dig som fotograf. Stremt!
Kram ❤️
Skicka en kommentar