tisdag 27 september 2016

Kristaller, djurkommunikation och vår vackra sol.





En tidig morgon plockade jag upp min arbetskamrat M och så drog vi till skogs. Jag hade ingen riktig lust egentligen för det reumatiska gjorde sig påmint, kroppen har varit lite dryg på slutet. Vi har varit dit förut men inte på riktigt rätt ställe. Vi hittade till vändplanen och började gå uppför den hiskeliga branten. Gick och gick och gick...men tyckte inte det stämde med informationen vi fått. Gick till det ställe där vi hittade bergskristaller förut och letade lite ointresserat, vi visste ju att det fanns bättre ställen. Ner till bilen igen, tittade på terrängen, letade lite sten i vägkanten för vi hittade några fina bergslagsstenar där. Åkte en sväng...tittade på olika traktorvägar...gav liksom upp. Men så sa jag, ska vi vända och gå den stigen vi såg som vi ratade? Tänk om vi är på rätt spår? Så det gjorde vi. Vi gick en stund men tyckte stigen svängde åt fel håll....M stannade och jag gick liiite till. Jo, ropade jag, terrängen ser "rätt ut" här, kom så går vi liiite till. Vi gick lite till....spanade...jag gick upp i skogen, lämnade stigen och där...ser det inte grävt ut där? Vi traskade på en knappt synlig stig och plötsligt såg vi det vi ville se, uppgrävd mark och omkringströdda stenar. Jippihoo!
Men nu var vi ju lite sena...men nån timme bökade vi i gruset innan vi likt packåsnor strävade tillbaka till bilen. Med facit i hand så skulle vi ha grävt mera själva och inte bara krafsat omkring. Men det får bli nästa gång när vi har mera tid och ork. Roligt hade vi i alla fall :)





Det här är bara några små fynd, jag har inte haft ork eller tid att rengöra mina spetsar och kluster.



Nästa dag packade jag min väska och tog bilen till Smedjebacken och Jobsbo vandrarhem. Checkade in och bäddade sängen, vilade en liten stund innan jag begav mig till Spiritualistiska Sällskapet Engelens lokaler och helgens kurs i Djurkommunikation. Kursen hålls av Kia Enbarr och Magnus Pamp / Silvermåne. Jag har länge velat gå kursen men ville helst gå i närheten här då dom bor några mil härifrån. Men nu blev det en ledig plats och jag tackade ja. Och det ångrar jag inte.  En underbar grupp med människor och två bra ledare. Kursen är bra upplagd, teori, praktik, reflektioner och möten med verkliga djur. Det är en grundkurs så mycket handlar om att öppna upp och vågra tro på det man får till sig. Ungefär som vi gör med människor på våra cirklar så jag tyckte inte att jag fick någon stor aha-upplevelse, men verktyg att jobba just med djur fick jag med mig. Och bekräftelse från djurägarna, bekräftelse och feedback är så viktig när man tränar. 
Fredagskvällen hade vi en kort samling med meditation och några små övningar. Lördagen övade vi på varandras djur som vi hade kort med oss på. Läsningen/samtalet som en tjej gjorde på Hanna fick mig att gråta, älskade hund!
 Jag hade huvudvärk hela jävla dagen. Inte migrän, men ont ont ont. Så irriterande. Jag känner igen en av tjejerna  sen förut men vi har inte träffats på säkert 18-20 år, men hon gav mig massage och jag fick lite healing av Magnus. Det lättade men försvann inte. Så på kvällen låg jag nästan hela tiden, gick en kort promenad bara. Trist. 
Söndagen kände jag ingenting av huvudvärken, skönt! Vi gjorde övningar på fm och efter lunch var vi ut till ett stall och pratade med hästar. Sen samlade vi ihop oss, pratade, reflekterade och sade hej då. Hoppas att det blir en fortsättningskurs och att många av dom här kommer :) Nu är jag sugen på att träna! 



Vandrarhemmet i Jobsbo.


Den här fina killen snackade jag med.




På hemvägen så mötte jag familjen hos svärmor som har fyllt år, vi fikade och pratade men jag ville bara hem. Mådde inte bra alls och kroppen värkte. P skulle jobba så jag och barnen åkte hem själva. Var tvungen att stanna och knäppa ett snabbt kort på den fina solen. 




Och imorse steg den upp lika vacker över våran lilla sjö. Några minuters skådespel sen var himlen grå igen. Jag är hemma för kroppen värker och magen mår inte så bra av all medicin jag proppade i mig i lördags. Nu ska jag vila en stund igen. 

1 kommentar:

Vida sa...

Vilken spännande resa.. och att man kan hitta bergskristaller i naturen.. det vore spännande, det vill jag göra någon gång. Har inte ens insett att man bara kan gå ut och göra det så tack för det. Hoppas det kommer fler härliga (och huvudvärksfria) kursdagar som leder dig i den riktning du önskar.

Varmaste kramen från Liv