tisdag 14 december 2010

Dagen efter op.


Ok, ska försöka sammanfatta gårdagen.

Började med att duscha i sånt där descinfektionsmedelsgrejs hemma innan
P och barnen skjutsade in mig till klockan 7.15. Letade mig upp till avd 38 och hittade ingen att fråga om jag hade kommit rätt. Satte mig att vänta och tillslut kom det en tjej och gav mig en sängplats, visade vart allt fanns osv. Jag läste några tidningar och under tiden kom det en sköterska och kopplade in droppet, tog hb och gjorde ett gravtest bara för att vara säker. Sen var det dags att byta om och åka upp till operation. Tyckte jag kände igen en av dom som rullade iväg med mig och mycket riktigt var det en av mina gymnasieklasskompisar. När jag kom in i op-salen kändes det bra, dom pratade och skojade medan dom fäste övervakningslapparna, klämman på fingret och allt vad dom nu gjorde. Sen började dom släppa på narkosen och jag blev yr i kolan en stund innan jag somnade. För att vakna ca 2 timmar senare på uppvakningen. Kände mig ganska ok och trodde att jag snart skulle vara därifrån. Det tog lång tid innan dom hämtade mig tillbaka till 38, tror klockan var närmare 13.30. Sov lite på avdelningen, vaknade och gick och kissade, yr och illamående. Lade mig igen, kändes bättre, satte mig upp, yr och illamående. Fan, jag ville ju hem. Magen var rätt tom eftersom jag inte fick äta efter klockan 24. Fick in te och mackor. Kunde inte äta, fick lägga mig mellan tuggorna som växte i munnen. Åt till slut upp osten och drack en halv kopp te. Sköterskan skrattade lite åt min ätning och kom in med nyponsoppa och en lussebulle istället. Åt en fjärdedel av bullen men soppan gick ner. Vilade igen, kissade och gick omkring lite i korridoren. Nu fick det vara nog. Ringde efter P, klädde på mig, vilade och åkte ner till entren. Köpte vanligt vatten i butiken, drack tre klunkar sen fick jag skynda mig till en toa och kräkas. Mysigt. Han kom och vi åkte hemåt, då var klockan 17.30, ont i magen för varenda litet knöggel i vägen. Köpte nyponsoppa och fil innan vi hämtade barnen hos mamma och pappa, dom ville inte åka med in. Äntligen hemma! På med mjuka pyjamasbyxor och ner i soffan. Hungrig, plågade mig upp, gör ont så förbannat, får i mig lite soppa och en rostad limpa. Inte lchf, jag vet, men i det här läget äter man det som känns bra :) Soffade lite till innan jag gick och la mig. Vaknade och var upp två gånger under natten, ena gången var det J som drömt mardröm och ville sova hos oss. Det ville inte jag, ville inte riskera att få en barnfot i magen. Var med han upp, stööön, och la han i sin egen säng igen. Kunde inte somna igen utan låg vaken ca två timmar, tyckte Ps klocka ringde direkt sen.
Jag har två rejäla plåster på magen, ett över naveln och ett längre ner, lite på sidan. Det nedre känns inte alls men det i naveln... det gör riktigt ont. Svårt att ta mig upp och ner för det stramar och hugger. Öm i nedre delen av magen också, det hade visst varit lite besvärligt eftersom jag har mitt ärr efter kejsarsnittet och livmodern hade vuxit fast på två ställen. Nu var dom ju inte i livmodern och bökade men det försvårade visst ingreppet lite. När jag var och pratade om steriliseringen så sa hon att dom flesta kunde gå och jobba dagen efter.... Ha! Inte jag iallafall. Hon sa även att dom flesta hade ont i axlarna eftersom man blir tippad bakåt under operationen, så tarmarna ska åka ner/undan. Dom fyller även magen med gas för att få så mycket plats som möjligt, dom suger ut så mycket av gasen som det går sen men lite blir kvar. Och det kunde man få ont av för den brukade vandra upp mot bröstet/ axlarna och man skulle inte bli rädd för det var normalt. Inte jag...kände inget sådant, tycker snarare jag känner mig bättre i axlar och rygg. Kanske funkade som en sträckbänk för mig :) Men navelsåret....ska det verkligen göra så ont? Det har blödigt en del ser jag på plåstret.... och plåstret skulle jag ha på i några dagar och stygnen skulle gå bort av sig själv. Skulle vilja ta bort och titta om såret har gått upp.... Ja, blir det inget bättre får jag väl ringa in och höra. Och vara uppmärksam på om det blir varmt och irriterat runt omkring eller om jag får feber.
Nu ska jag försöka äta något, magen kurrar men inget känns lockande, lätt illamående bara jag tänker på att äta.

6 kommentarer:

chissra sa...

aj det där låter jobbigt. hoppas att du mår bättre.

Annica sa...

Tack Chissra!

Carina sa...

Hoppas det ondasläpper snart. Låter som om du fick någon typ av titthålsop. Det fick jag när dom tog bort gallan på mig, men jag hade inga stygn utan dom hade limat ihpå såren

Annika Christensen sa...

Tack för titten hos mig.
Låter inte kul det där...
Hoppas du får en bättr dag idag.
Annika

Annica sa...

Tack allihopa!

Vida sa...

oj,låter jobbigt.. hoppas allt går som det ska och att du är rädd om dig.
Det är superkul att skriva brev till någon man inte känner, man kan ju skriva precis vad man vill och tänker på.... rolig idé:).

Kramar