En del utav mig.

Får ingenting gjort....det enda jag har gjort efter jobbet idag är att gå med hunden och slänga ut en näbbmus som Katla kom in med. Ibland så slänger jag in en tvätt också men annars så är det stiltje här hemma. Inga matlådor eller annat lyx.

Folk säger att "det blir bättre efter begravningen", inte bara nu, till mig/oss utan annars också. Men så är det inte för mig....jag tycker det känns värre och värre. Jag får aldrig träffa henne igen.. och det gör så jävla ont. I morgon har det gått en månad...en månad... att jag ens har några tårar kvar. Ja, jag vet att det kommer att bli bättre....jag vet.

Här skiljs våra vägar i livet
Den väg vi tillsammans fick gå
Jag tog aldrig nånting för givet
Min saknad känns smärtsam ändå

Du skänkte mig glädjen och skratten
I din värld fick jag komma in
Du var den lyssnande rösten i natten
Du gav mig den tid som var din

Du är för alltid en del utav mig
Som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus
Som en hälsning till dig
Som en bro över mörka vatten

Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig

Här skiljs våra vägar i livet
Men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det vi skrivit
Tillsammans för alltid ändå

När natten så stilla sig sänker
Finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärnan som blänker
Så stark är min kärlek till dig

Du är alltid en del utav mig/ Lasse Berghagen