Ett år....Ett helt år har gått utan att träffa mamma, inte hört hennes röst i telefonen.... Ett helt år har jag saknat och längtat efter henne. Hur har vi orkat? Jag är så tacksam att jag har haft förmånen att faktiskt ha "träffat" henne ändå, på det mediala planet. Fast det är inte alls samma sak.... jag vill kunna ringa och fråga om saker, ta en promenad, åka till stan ihop, svänga förbi när jag har varit på affären....
Vi var och tände ljus på graven idag, allihopa, och jag har tänt ljus här hemma nyss.
Mamma, jag saknar dig!
3 kommentarer:
En stor varm kram, förstår att saknaden är stor och att dagen kan kännas svår. Men jag är glad att ni har kontakt på ett annat plan.
Kramar från Liv
Jag kan inte ens sätta mig in i hur du känner. Att förlora en nära anhörig känns så overkligt. Men livet är ju så skört. Idag tänker jag på dig extra mycket. Sköt om dig <3
Tack!
Skicka en kommentar